Livslust

Som vanligt när man är själv och har tid att tänka så kommer allt.

Allt är bara skit just nu, så för er som vill höra glada och positiva saker behöver inte läsa.

Jag hatar mitt liv, allt är ett enda elände. Jag önskar att jag var en sån människa som kunde stänga av känslor. Bara när det gäller vissa personer. Så man slapp fundera över allt som människor säger. Så man slapp tänka på hur andra har det, och slippa oroa sig. Men jag är inte sån. Och det är väl tur egentligen.

Det känns som det är mycket i mitt liv som behöver redas ut, men jag har ingen energi.

Jag försöker hålla skenet uppe, men efter allt i sommar så är det svårt.

Jag har fått tagit så mycket skit, och hela tiden fått anpassa mig. Och nej, jag tänker inte vara tacksam mamma och pappa, om ni läser. Inte en enda gång ringde ni mig och frågade hur jag mådde. Ni respekterade inte mig när jag sa att jag inte ville prata om det gamla när begravningen planerades. Det fixade ni inte. Ni vägrade acceptera att Andres är min sambo, att vi är en familj, och hur lite ni än vill det så tillhör han mig. För jag har ingen familj längre. Ni vill inte prata. Ni tar inga steg framåt. Ni känner inte mig längre. Det är snart 4 år sedan jag flyttade. Jag är 20 år nu. Det är inte jag som är barnslig. Och jag förstår inte varför ni antog att jag och Andres skulle sitta med er. Vad har jag att säga er, och vad har ni att säga till Andres. Ni ville inte ens ha honom där.  Det var ni som bröt det som var bestämt, bara familj skulle vara där, men ändå var farmor där. varför? Och jag tänker fortsätta umgås med Stefan och Fanny, för dom är det närsmta en familj jag kommer. Dom har brytt sig om mig under hela tiden.

Den dagen ni vill be mig om ursäkt, så kan ni ringa. För jag är inte den som ska börja. Ni gjorde fel, för man slår aldrig sina barn!

Jag önskar att man kunde lämna sina känslor och gå vidare, men jag sitter här 4 år senare och det är fortfarande svårt. Det gör fortfarande ont. Jag sak aldrig göra misstaget…

Den 10 juli dog min mormor i en bilolycka. Det var en 19 årig kille som körde in i hennes sida när han skulle göra en omkörning och fick sladd. Min mormor dog, inte ens 60 fyllda. Hon finns inte mer. Det är det jobbigaste jag varit med. Känslan när någon ringer och berättar något sådant är obeskrivligt. Det har gått lite mer än en månad. Idag var begravningen. Det var en riktigt jobbig begravning. Men den var så fin, och allt gick som det skulle. Så som det funkar i min ”familj”.

Känslan finns kvar. Känslan att hon fortfarande finns i livet. Ännu har jag inte förstått att hon inte finns längre. Att jag aldrig mer få se min mormor, för att någon annan gjorde ett misstag. Ett stort misstag.

Det kommer ta lång tid för mig att inse att du är borta mormor. Men jag vet att du förstod mig mer än någon annan, och när jag får det jobbigt kan jag alltid tänka på dig och finna mitt stöd. Du är så saknad. En livslång sorg att bära.

Jag är visst dålig på det här, men jag jobbar rätt mycket nu så jag skyller på det.

För en månad sen åkte jag upp till Motala för att börja jobba. Jobbet är kul! Älskar dom jag jobbar med, det gör allt. Så det rulllar på.

Andres är i Stockholm och jobbar, det går bra för honom, och det går bra att vara ifrån varandra, Nu är det snart två veckor sedan han åkte, men det känns som ett par dagar bara. det är ju för att man jobbar jämt. Men på söndag kommer han ner och på onsdag har vi varit tillsammans i 4 år! det är helt galet hur fort tiden går. Jag älskar min Andres!

Annars händer det inte så mycket här, det är jobb och när man är ledig så slappar man bara för att orka med nästa dag liksom, för att börja sju är aldrig någon höjdare!

Äntligen har jag tagit ett beslut. en beslut som jag ville ta. Jag gör ett studieuppehåll på ett år till att börja med. Så till hösten blir det att söka jobb, så nu är jag ledig tills onsdag nästa vecka, då börjar jag sommarjobba, det ska bli underbart och så jäkla kul!

Annars händer det inte mycket här. Jag är ju helt ensam, fortfarande. Andres är kvar i sthlm för att jobba. Vi ses på Lördag på Hannas studenfest.

Fast just nu kunde jag inte bry mig mindre.

Har suttit och bölat som ett litet barn när jag kollat på Grey’s. Vilket hemskt avsnitt. Jag dog lite inombords. Verkligen.

Det ska bli så skönt att komma till Motala. Ja, jag vet. Jag kan inte tro att jag säger det. Men alla mina vänner är kvar där, även fast jag såklart har nya vänner här som är underbara. Men tro inget bara, jag vill då inte bo i Motala.

Ja fy vilket knasigt inlägg, men det blev ju ett i alla fall. Som lovat:)

Apelsinjuice och frysta hallon. Mixa det. Skitgod smothie!!!

Jag vet att jag är dålig på att uppdatera, men jag har liksom inget att skriva om.. I sommer kommer jag skriva mer. När det känns så här att vara ensam.

Andres är i Estland med sin pappa, jag lämnade honom i Motala i söndags. Riktigt tufft var det. Vi ses nästa Lördag igen. Det känns skit. Jag saknar honom en massa.

Det är så fantastiskt. Jag och Andres har varit tillsammans 4 år nästa månad, och jag känner mig fortfarande nykär. Jag känner pirret när jag ser honom. Jag ler när jag tittar på mina knasiga videoklipp på min iPhone. Jag blir varm i hela mig när jag tänker på honom. Rent fysiologiskt passar vi ihop, för jag tycker han luktar gott när han är svettig. Och jag vet att jag låter som en töntig fjortis, men han är mitt allt. Han är bara min.

Det är kärlek för mig.

Idag fyller Andres 20 år! Vi firade honom i helgen i Motala. Idag började morgonen med hemmagjord tårta och frukost på sängen:) Ikväll kommer några av Andres kompisar hit, dom ska ut på kåren, jag har inte riktigt bestämt om jag ska med än, men jag tror jag sitter hemma istället, så pojkarna får roa sig:P

Annars händer det inte mycket, sista kursen för terminen har börjat, skönt! I söndags övningskörde jag för första gången. Det var skitkul! Det gick rätt bra med faktiskt. Några stopp blev det och lite hackig körning, men det känns bra!

Nu ska jag till Konsum och handla såpa och lite till middagen! Hare!

Jag kände mig pigg, och det finns ju saker att göra så ja, som rubriken säger. Jag pluggar. Det är fan inte klokt asså. inget liv har man som student. Men det ska bli skönt när det är kart, på fredag.. Sen på måndag börjar en ny kurs, sista kursen innan sommaren, tack gode gud. För nu vill jag kräkas på det här. Ska bli skönt att jobba, och umgås med vänner.

Annars händer det inget viktigt i mitt liv, i helgen ska jag börja övningsköra, vi ska fira Andres som fyller nästa vecka, vi ska alltså till Motala på fredag. Äckliga Motala, där får man inte spela tennis, det är skadligt för folks hälsa att höra studsande bollar..pfft..

Men hörni, sov vidare, så ska jag fortsätta med mitt, ett tag till.

Imorgon är det dags för tenta igen.. Läkemedelsräkning..  Det har gått bra att plugga, och jag förstå det mesta, men grejen är att man måste ha alla rätt, vilket jag aldrig kommer kunna få.. det ger mig ångest..  Sen nästa vekc ahar jag två tentor samma dag, livet är så kul.. Men sen är det bara en kurs kvar, 5 veckor, sen får man ”ledigt” och jag kan äntligen börja jobba!! Jag längtar verkligen.

I helgen har vi varit i Motala, jag har varit på handledarkurs, och ska börja övningsköra nästa helg. så nu jäklar.

Samtidigt som jag var i Motala så träffade Jag Sofia och hennes nyfödd underbara söta Lilly! Det var jättekul att träffas igen, det var jättelänge sen  nu. Alltid kul att träffa sina väner:)

Annars har jag inget mer på hjärtat!

Grattis till Sofia och Jonas till eran fina dotter Lilly! Hon är underbart söt!!!:)